Här är allt som händer med din kropp när du råkar äta möglig mat

Och mögel är förmodligen mycket vanligare än du tror. Livsmedels- och säkerhetsinspektionen på Jordbruksverket i USA förklarar: "Mögel är mikroskopisk svamp som bor på material av växter eller djur. Ingen vet hur många arter av dessa svampar som finns, men uppskattningen är från tio tusentals till kanske 300 000 eller mer."

"Det mesta mögel är trådformiga organismer, och produktionen av sporer är karaktäristisk för svamp generellt sett," förklarar insektionens sajt. "Dessa sporer kan transporteras av luft, vatten eller insekter." De bästa förutsättningarna för mögel att växa är givetvis där det är varmt och fuktigt, och alarmerande nog kan det uppstå i vilken storlek och form som helst.

Mögel på livsmedel ser inte alltid likadant ut – det kan vara pudrigt, dammigt, luddigt, svart, vitt, grått, grönt eller gult. År 2020 förklarade Dr. Carla Gervasio, en specialist på orientalisk medicin, för Shape att dessa sporer inte bara växer på mat. De kan finnas i luften, till exempel, likväl som på diskbänkarna där vi förbereder vår mat och även på svampen vi använder för att diska våra tallrikar.

Ätbara objekt är dock där du oftast kommer att hitta mögel, särskilt när de har passerat utgångsdatumet. Hur lång tid det tar för livsmedel att bli olämpliga för konsumtion beror naturligtvis på om de är märkta som färskvaror, semi-färskvaror eller torrvaror.

Färskvaror som kött, fisk, frukt, mjölk och vissa grönsaker börjar skämmas nästan direkt om de inte förvaras på rätt sätt. Semi-färskvaror, så som ägg, morötter, potatis, lök och bönor klarar ett par veckor om de förvaras i ett kyligt och torrt skafferi. Och som namnet antyder klarar torrvaror av att förvaras mycket längre än så.

Men riskera inte att laga en måltid på rutten mat, eftersom det kan vara farligt. När ett livsmedel börjar bli dåligt går det nämligen igenom en kemisk och fysisk förändring, på grund av värmen, ljuset, fukten och luften som det exponerats för. Och det är precis under dessa förhållanden som mikroorganismer frodas.

För att försäkra oss om att vår mat håller länge och för att kunna njuta av den på ett säkert sätt har många av våra favoritlivsmedel tillsatta kemiska konserveringsmedel. Dessa hjälper inte bara till att se till att en vara är i sitt bästa skick, utan de kan också bidra till att maten ser fräschare ut under en längre tid.

Till exempel kan antioxidanter som butylerat hydroxytoluen sakta ned härskningsprocessen i feta och oljiga livsmedel som margarin. Fuktgivande medel å andra sidan, absorberar. vattnet i produkter som riven kokos, medan de också håller fukten i livsmedlet konsekvent.

Till och med antibiotika tillsätts i livsmedel, som tetracykliner för att kämpa emot farlig bakterieväxt i fisk, kyckling och ett flertal konserverade livsmedel som annars skulle kunna göra dig sjuk. Konserveringsmedlen som används mot mögelväxt kallas antimykotika. Exempel är bland annat sorbinsyra och natriumpropionat, och de tillsätts i frukt, ost och bröd, samt många fruktjuicer.

Vissa konserveringsmedel som används i estetiska syften har dock visat sig vara ganska kontroversiella. Natriumnitrat och enkel nitrit används till exempel båda vid köttsyrning eftersom de bidrar till att förhindra utvecklingen av bakterier som kan orsaka botulism – en sjukdom i nervsystemet. Dessa ämnen tillsätts också för att de ger bacon och skinka dess aptitliga rödrosa färg.

Livsmedelsindustrin hävdar att den naturliga bruna färgen på många charkuterier skulle avskräcka människor från att köpa dem, eftersom de annars kan se oattraktiva ut. Vissa kritiker anser dock att vår moderna nivå av renlighet och tillgång till kylning gör det i stort sett onödigt att tillsätta konserveringsmedel till livsmedel.

Men hur känner vi i vår vardag igen en matvara som har blivit förstörd? Den första riktlinjen är utgångsdatumet på förpackningen – och om du har passerat utgångsdatumet rekommenderas det att du inte äter något. Ibland kan varor som inte har nått detta datum faktiskt redan ha blivit dåliga. Ett tecken på detta är att färgen förändras – till exempel att vitt bröd blir gult eller att gröna grönsaker blir svarta.

Så om ett livsmedel har en dålig odör eller inte luktar som det ska, kan det ha börjat ruttna och därför bör du inte äta det. Detta gäller också om din mat är klibbig eller klistrig, eller har något typ av plastliknande överdrag. Och om en frukt eller grönsak har fått fläckar, blivit skrynklig eller ovanligt mjuk kan det vara för sent att rädda den.

Men du hör förmodligen till ett av två läger när det gäller att upptäcka mögel på din mat. Du kanske är den typen av person som helt enkelt skär av den dåliga delen av en brödbit innan du äter resten av skivan, eller så kastar du ut hela kartongen med jordgubbar om bara en av dem ser lite rutten ut. Men vilken av dessa taktiker är rätt? Tja, det beror helt och hållet på livsmedlet i fråga.

Livsmedels- och säkerhetsinspektionen på Jordbruksverket (USDA) i USA noterar att möglet ofta har sina rötter och grenar som trådar i livsmedlet i fråga, och penetrerar det djupt. Detta betyder att oftast är det säkrare att slänga bort hela livsmedlet, och undvika att äta delen som ser OK ut. Men om du verkligen vill ta en risk så finns vissa livsmedel som är säkrare att äta än andra.

Enligt USDA kan hårdare livsmedel, så som ost, grönsaker, salami och hårda frukter ätas även om de är mögliga. Så länge du skär minst en tum runt möglet, kan den dåliga delen skäras bort och du kan sedan äta livsmedlet som vanligt. Försäkra dig om att kniven du använder inte vidrör möglet, eftersom du då riskerar att sprida det. Byt även ut förpackningen du använder till livsmedlet om du ska förvara det längre.

Bröd, andra bakade varor och mjuka frukter bör däremot genast kastas när mögel upptäcks. Och det gäller även yoghurt, konserverade varor, sylt, och kött och fågel som ännu inte tillagats. Dessa varor innehåller mer fukt än andra, vilket gör det enklare för möglets gifter att sprida sig i hela livsmedlet.

Och om du tror att en brödrost kan döda möglet på en brödskiva så har USDA ett och annat att säga om det. Du förstår, bröd är extremt poröst, vilket gör att möglets rötter kan gå riktigt djupt – så din brödlimpa bör genast kastas bort om du märker mögel på den.

Men hur kan du förhindra att din mat blir möglig från första början? Tja, först och främst bör du förvara alla färskvaror i ditt kylskåp. Mat bör också alltid täckas under tiden den serveras, och du ska aldrig lämna mat utan lock utanför kylskåpet längre än två timmar. Dessutom bör du alltid hålla kylskåp och skafferi rent och hygieniskt.

Det är dock värt att notera att mögel kan växa på mat i nästan vilken miljö som helst. Ja, trots att det sprids snabbare i fuktiga, varma miljöer, kan det också växa i kallare klimat. Detta betyder att kylskåpet inte helt och hållet räddar din mat från mögelrisken, men det saktar absolut ned processen betydligt.

Det finns ett par mögel-förhindrande steg du kan ta när du handlar din mat. Till exempel råder USDA till att undvika köpa för mycket livsmedel på en gång. Du bör också försöka undvika att inte köpa något livsmedel som redan ser skadat ut, till exempel missfärgad frukt, då det kan vara en indikator som visar att livsmedlet har förändrats på en cellulär nivå – vilket är en klar ingång för mögel.

Men vad händer om smörgåsen du just förberett är möglig? Experterna påstår att du inte bör oroa dig om du råkat förtära denna typ av mögelsvamp. I maj 2020 berättade mag-och-tarm-läkaren på Providence Saint John's Health Center Dr. Rudolph Bedford för Women's Health: "Du kommer inte att dö från att ha ätit lite mögel." Han tillade att så länge som ditt immunförsvar är fungerande bör din kropp klara av att bryta ned svampen på samma sätt som vilket livsmedel som helst.

Dock medger Bedford att du absolut kan må illa efter att ha ätit mögel, men inte för att det är särskilt farligt i sig, utan för att det smakar så fruktansvärt äckligt. "Magen är en väldigt tuff miljö, så de flesta bakterier och svampar överlever inte. Det är väldigt ovanligt att bli sjuk från mögel," sa han.

Men om du mot all förmodan skulle bli sjuk rekommenderar Bedford att du bör lägga märke till om du har fler symtom än bara en dålig mage. Om du till exempel kräks måste du kontakta en läkare, som förmodligen kommer att skriva ut något för ditt illamående, eller en medicin som kan hjälpa dig att rensa ditt matsmältningssystem genom att framkalla diarré.

Bedford berättade också för Women's Health att även om han själv, under sina 30 år som läkare, aldrig träffat en patient som har dött av att äta mögel, betyder inte det att alla står inför samma låga risk. En allergisk reaktion från mögelintag kan ge andningsbesvär, även om mag-och-tarm-läkaren menar att dessa tillstånd är temporära och behandlingsbara.

Maria Yuabova – en omvårdnadsläkare i New York – berättade mer i vetenskaplig detalj för Shape. "När immunförsvaret fungerar bra och magen har en mycket hälsosam flora, kommer mögel inte ha någon som helst påverkan på din hälsa eller individens välmående," berättade hon för tidskriften i januari 2020.

"I de fall då personer har svaga immunförsvar kan förtäring av svampsporer orsaka mer allvarliga problem," fortsatte hon. "När en svampinvasion blir systemisk kan svampen även invadera matsmältningskanalen, de övre luftvägarna och hjärnan. Dessa fall är givetvis mer seriösa." De med allergier, astma och kroniska tillstånd av något slag bör kontakta sin läkare om de ätit mögel.

Du bör också veta att symtomen från en dålig reaktion efter att ha ätit mögel kan vara liknande de du får när du blivit matförgiftad. Detta enligt dietisten Lisa Richards, som skapat Candida-dieten – "en antiinflammatorisk diet med låga sockerhalter som främjar bra maghälsa och eliminerar sockret som matar en överväxt av candida." Hennes råd är att balansera bakteriekulturerna i din mage.

Richards berättade för Shape att det för det mesta är bäst att bara vänta ut det om du råkat äta mögel. "Om du märker av problem i mage eller tarm, bör du dock tillsätta probiotika i din dagliga rutin och följa en relativt balanserad kost för att hjälpa kroppen att återinföra hälsosamma bakterier i din mage," fortsatte hon.

Och du kan ha förtärt mögel utan att du insett det, och inget alls hände. Brie, camembert och flera blå ostar har tillsatta penicillium-kulturer, vilka skapar de blågrå eller mörkblå venerna i ostarna. Andra mögelsorter som använder i ostar är P. candidum, P. roqueforti och glaucum.

Dessa substanser är ofta nyckeln till vissa ostars unika textur och smak, då de äter upp socker och proteiner från mjölken som använts. Lagringsmetoden för blåmögelost skapar sedan nivåer av täthet, syra, fukt och syreflöde som förhindrar tillväxten av farliga mögel med skadliga gifter.

Blåmögelost innehåller även extremt höga nivåer av natrium – vilket gör dem saltare än andra ostar – och kan göra dem hälsosamma vid måttligt intag. Blåmögelost innehåller oftast mindre fett och fler näringsämnen än andra ostar.

Penicillium roqueforti som används vid framställningen av blåmögelost kan bidra till att sänka kolesterolet genom att bekämpa de dåliga parasiter och bakterier som kan öka lipidnivåerna i kroppen. Denna svamp blockerar även det angiotensin-konverterande enzymet, vilket bidrar till bättre kontroll av blodtrycket.

Och det är inte allt. Möglet i blåmögelost är också antiinflammatoriskt – och sänker risken för sjukdomar som artros och inflammationer i magen. Det kan också bidra till att sänka placknivåerna i våra artärer, stärka immunförsvaret och bekämpa bihåle- och matallergier.

Dessutom är blåmögelost full av mineraler som kalium, fosfor, kalcium, zink och magnesium samt vitamin A, D och B12. Och det är bra att veta, eftersom magnesium är bra för att minska muskelstelhet och, tillsammans med kalcium, stärka bentätheten. Samtidigt hjälper vitamin B12 nervsystemet och spelar en stor roll i cellmetabolismen och bildandet av röda blodkroppar.

Och enligt en artikel från 2018 på sajten Health Fuze innehåller en portion (ca 30 gram) blåmögelost 6 gram protein – vilket kan bidra till skelettet, brosk, muskler, hår, hud och blodkärl. Mejeriprodukten kan också förbättra kognitiv funktion genom att främja regenerering av hjärnceller – vilket gör den perfekt för äldre personer samt växande barn.

Slutligen, om penicillium som används i blåmögelost låter bekant, så är det nog för att namnet påminner dig om penicillin. Detta är givetvis en av de mest använda antibiotika i hela världen och kommer faktiskt ursprungligen från samma penicillium-mögel. Den skotska bakteriologen Alexander Fleming upptäckte möglet av en slump år 1928.

Fleming fann att bakterien Staphylococcus aureus slutade växa i en kultur han förberedde, då han råkat kontaminera kulturen med Penicillium notatum. Då han fascinerades av fenomenet fortsatte han att undersöka penicillium och kultivera det i flytande form. Och efter att ha gått igenom processen noterade Fleming att substansen hade förmågan att döda många av bakterierna som ofta infekterar människor.

Tack vare den brittiska biokemisten Ernst Boris Chain och patologen Howard Florey från Australien kunde penicillin sedan renas mot slutet av 1930-talet, och en injicerbar form av medicinen kom snart därefter. Och som du säkert vet används penicillin fortfarande idag för att behandla en lång rad sjukdomar – inklusive hjärnhinneinflammation och halsinfektioner.